Inlägg publicerade under kategorin Filmmanus

Av Anitha Östlund - 20 juli 2011 20:28

Nu har huvudkaraktären alltså hamnat i Special World, och försöker identifiera var han/hon befinner sig.
Men det är också nu som du som manusförfattare måste visa för publiken vilken sorts karaktär han/hon är.

Låt karaktären gå igenom en depression för att visa psyket.
Hybris innebär att han/hon förstorar upp sitt eget jag, och drabbas av storhetsvansinne.
Depressionen innebär stora hopp mellan ångest och lycka som gör att han/hon åker en bergochdalbana av känslor, och successivt lär känna sina innersta tankar och begär.

OFFERHJÄLTEN: Huvudkaraktärens syster blir kidnappad 
SÖKARHJÄLTEN: Huvudkaraktären som följer efter 

I något som kallas The Conquest konkurrerar personen om elixiret.
Karaktärstyp: SÖKARE

Elixir= Ett objekt som skall erövras, en talisman, en väg att följa, en insikt som leder till att läka det som var fel i Ordinary World. Helt enkelt det som leder till att huvudkaraktären får det bra igen…eller bättre.

The Conquest är grunden till actionladdade filmer för där konkurrerar, upptäcker och erövrar han/hon elixiret, och lär sig själv om sina och andras begränsningar.
Du måste låta publiken ta del av den planen för att de skall veta när han/hon han lyckats.
Karaktären tar sig själv in i Special World genom att besegra så kallade tröskelväktare. Lär känna sina egna begränsningar både fysiskt och psykiskt,
Det gäller att fatta rätt beslut, och släppa taget om gamla tankar.

Den andra sorten är The Belly of the Wale
Karaktärstyp: OFFER
Här finns ofta grunden till psykologiska draman

I The Belly of the Wale besegrar karaktären inga tröskelväktare utan blir istället själv uppslukad av någon eller något, och hamnar i det mörka utan att kunna ta sig ur.
Här förlorar han/hon all sin kraft, och verkar vara uträknad.
Då gäller det att karaktären ser sina brister och offrar den gamla inställningen för att på så sätt ta nya fräscha initiativ som stärker hans/hennes chans att ta sig ur det han/hon hamnat i.
Så fort karaktären förändrat sin inställning måste han/hon göra upp en plan och träffa antagonisten på ett eller annat sätt.

Under tiden som detta händer får publiken se vad antagonisten har för sig.

Målet i The belly of the wale är att lära sig ta initiativ istället för att stå passiv och låta världen rulla.
Som manusförfattare måste du stänga alla dörrar i dramat så att inte karaktären kan smita ut.
Han/hon vill inte förändras, men tvingas till det genom olika omständigheter.

VIKTIGT: Nu gäller det att du gjort noggranna researcher, och inte utelämnat detaljer som får manuset att stjälpa genom att inte vara trovärdigt. En del människor älskar att leta fel i en film, och ibland föra upp det till diskussion på internet. En ynka liten detalj kan göra så att filmen till och med floppar.

Min lärare Kurt berättade att genom att tömma dramat på information blir det mindre valmöjligheter för karaktären och dramat tätnar.
Det vill säga du visar hur karaktären testar olika idéer om hur han/hon skall lösa problemet, och misslyckas gång på gång. Kvar blir då mindre och mindre valmöjligheter.

Karaktären kan inte påverka antagonisten eftersom han/hon inte vet vem det är (ännu).


Den tredje sorten är The Ambush

Där konkurrerar huvudkaraktären sig frivilligt in på ett okänt ställe (till exempel ett annat land, en lokal eller ett hus) och blir utsatt för ett överfall som försätter han/henne i fångenskap.

Det här är ofta en berättelse om karaktärens hybris, och han/hon ser inte alls sin begränsning. 
Karaktären lever som om det inte finns några hotande faror, och han/hon tror att han/hon är oövervinnerlig.

Nästa gång skall jag skriva om Anima och Animus, det vill säga det kvinnliga och manliga som finns hos varje människa. Psykologen Jung skrev mycket om det, och jag lovar att det är en sjö att ösa ur.


Av Anitha Östlund - 18 juli 2011 10:03

Ännu ett av dessa underliga ord som omger en manusförfattare.
Ett initierande ögonblick är det som startar krisen som leder till utveckling.
Låt mig ta ett exempel.
En katt promenerar längs gatan med svansen rakt upp som en plym. Han passerar en trädgård där det bor en familj som har hund, och den ser katten. DÄR är den initierande händelsen. Efter det ögonblicket händer massor…hunden hoppar över stängslet och jagar upp katten i ett träd, eller katten märker att hunden är i säkert förvar och triggar honom genom att gå fram och tillbaka framför stängslet så att hundstackaren får tuppjuck och skäller som besatt tills…voila…hundägaren tröttnar på kattens beteende och vill ge den en läxa. Han öppnar grinden och släpper ut hunden som kastar sig över kattskrället som river hunden, som…ja ni förstår vad jag menar.
Något måste hända för att driva in karaktären i en kris som sedan leder till utveckling.
Den påbörjar intrigen och triggar ofta begäret hos huvudkaraktären.
Titta bara på grodprinsessan som gråtande ber grodan att hämta hennes guldkula, men sedan snabbt springer därifrån utan att stå för det hon lovade. Sveket är det initierande ögonblicket.
Huvudkaraktären MÅSTE initiera sin egen problematik.
Detta måste snabbt som attan leda till antagonism.
(Antagonism= Antagonist är motståndaren, den som vill hindra huvudkaraktären genom att försvåra för honom/henne. Personen har ofta ett annat begär/behov än huvudkaraktären, och är den som attackerar huvudkaraktärens svaghet.)
DET RÄCKER MED ATT EN ANTAGONIST ATTACKERAR, OCH TIDEN ÄR BRA ATT ANVÄNDA SOM ANTAGONIST FÖR DRAMAT
Protagonist= huvudkaraktären
En bra initierande händelse sätter igång begäret att få något utifrån.
BEGÄR= Behovet av något utifrån (alkoholistens begär är alkohol, men hans behov är att sluta dricka)
Du visar huvudkaraktärens BEGÄR genom det hon kräver utifrån. Det skall vara ett så starkt begär att hon nästan går under om hon inte får det. Stora gester, och starka scener. Det är hennes stora MÅL
Detta måste göras i början av filmen
Bristen som ni visar måste få ett slut vid slutet av filmen(så kallad klimax), men det är viktigt att ni visar att huvudkaraktären inte vet om sin brist förrän vid Apotheosien.
APOTHEOSIEN= Huvudkaraktären blir gudaförklarad av media, vänner, sambo mm eftersom hon lyckats med sitt uppdrag. Det kan vara en insikt om något, hur hon/han läker det som är sjukt i sitt liv, eller hur en sjukdom botas. Det gamla jaget är borta och kvar står ett nytt bättre jag.
Begärslinjen bör vara jämnstark med intrigen och det motstånd den möter annars blir det inget drama.
Tragedier är byggda av begär
Begärslinjen byts ALLTID ut vid det så kallade dödsögonblicket.(vi pratar om det senare)
Ur det växer ett nytt begär fram som leder in i den vanliga världen(Ordinary world) med hjälp av elixiret.( info om det här kommer senare)
Min lärare berättade att en del författare väljer att köra igång filmen med att visa begäret hos huvudkaraktären, och att de på så vis hoppas att få igång publiken från första scenen.(hm…jag skall väl erkänna att jag älskar när boken eller filmen kör igång på det viset, men…alla gillar det inte.)
Då har författaren hoppat över brist och behov hos karaktären och snabbt förpassat oss till själva händelsen i sig.
Han avrådde oss bestämt från att göra så, och jag lyder(nästan) alltid Kurt.
Innan filmen kommit för långt (Första fjärdedelen)måste du ha presenterat huvudkaraktärens vänner, bundsförvanter, mentorer.
En så kallad LIKARE är den som visar personens karaktär i början av filmen, En likare är t.ex grannen, arbetskamraten, vännen, barnen går ofta i samma skola, men det kan även vara en kurskamrat. Huvudkaraktären delar åsikter, handlingar och framtidsvisioner med en likare.
Likaren visar hur huvudkaraktärens värld ser ut när han/hon gått ned i andra delen av filmen(special world)
Det kan även finnas en FEJKVÄN (=han/hon sviker huvudkaraktären och går över till antagonistens sida)med i bilden, eller en MENTOR( en person som tidigare gjort det huvudkaraktären skall göra, och kan ge råd som dock huvudkaraktären ignorerar)
En MENTOR kan vara vem som helst, men han/hon MÅSTE ge råd till huvudkaraktären i början av filmen som inte förrän i slutet på filmen blir förståeliga för huvudkaraktären. Många gånger för att han/hon inte velat ta till sig och lyssnat på mentorn.
Om mentorn följer med till ¾ och 4/4 av filmen MÅSTE han låta huvudkaraktären inse mentorns ordbetydelse själv, och ta slutstriden.
Ungefär vid ¾ av filmen får karaktären en aha-upplevelse och inser vad Mentorn menade.
Detta kallas för tvåpunktsavstämningen
Mentorn ger råd i början av filmen—huvudkaraktären lyssnar inte, kanske t.o.m ironiserar dem, men efter ¾ av filmen kommer råden igen(inte nödvändigtvis av mentorn, men samma ord) och då förstår huvudkaraktären betydelsen av dem.
När huvudkaraktären stött på antagonisten kliver vi ned i Special World, och det mina vänner kan lika gärna vara ett annat land, psyket(hjärnans innersta tankar), en annan plats eller en annan värld(rymden mm)
Den bästa antagonisten är den eller de(för det kan ibland finnas flera antagonister) som attackerar karaktärens stora brist, T.ex ett barn som
attackerar sin rökande förälder och tjatar om att han/hon skall sluta
Vem som än vill hindra huvudkaraktären att nå sitt mål är antagonist, och en riktigt bra antagonist försöker till och med tävla om samma mål.

Av Anitha Östlund - 18 juli 2011 10:01

Ibland hittar man inget mer hos sin karaktär. En blank sida blänker retfullt mot en dag efter dag på datorn, och huvudet går på tomgång.



Då finns det fem gyllene manusfrågor.


Dessa är:
VEM?
VAD?
VARFÖR?
VAR?
NÄR?


Tolkningen av dem är fri, men ofta hjälper det igång hjärnan.

Av Anitha Östlund - 31 maj 2011 13:28

Jag gav rådet att läsa psykologböcker för att få ihop bra karaktärer och CG JUNG har gett ut massor av böcker.

Det är lite plottrigt att läsa dem eftersom de ofta är med liten text och fyllda av ord, ord, ord, men som jag skrivit förut...han var inte dum den där gubben.

I de här böckerna hittar du köttet till dina karaktärer, hur de tänker, gör och hur deras inre jag kan speglas i filmmanuset.

Så här står det på nätet när jag googlar i hans namn:

I det omedvetna kan man hitta okända sidor av sig själv, som berikar livet och gör en till en mer mångsidig och hel människa. Att utvecklas och bli en hel människa är meningen med livet. Jung kallar denna process för individuation.


PERSONLIGHETSTYPER

Fyra sk funktionstyper kompletterar varandra: intellekt, emotion, varseblivning och intuition.

En typisk intellektuell människa, tex en forskare, är analytisk, logisk, tematisk och lever i sina tankar. Samtidigt är en sådan människa dålig på känslor, intuition och samspel med andra människor och att få praktiska saker gjorda.

En utpräglat intelligent människa kan ha svårt för att hantera andra människor och få praktiska saker gjorda.

Känslomänniskor lägger större vikt vid känslor och relationer än tankar.

EXTRAVERT OCH INTROVERT
Så kommer dessa underliga ord igen, men ge inte upp det finns alltid en förklaring, och efter ett tag funderar man inte så mycket över betydelsen eftersom man lärt sig det på vägen.

En EXTRAVERT person är utåtriktad och andra människor är det viktigaste i livet. Han eller hon skulle hellre leva på en planet med otrevliga människor än på en helt öde planet.

Det är viktigt med relationer och att bli bekräftad av andra människor.

En INTROVERT person däremot är inåtvänd och ointresserad av andra människor. En sådan person skulle hellre leva ensam på en planet än tillsammans med otrevliga människor.

För en introvert person är det viktigaste att duga i sina egna ögon, bekräftelse av andra är inte nödvändig.



Googlar jag vidare på individuationsprocessen hittar jag ännu mer.

Nu vet jag inte om ni tycker det här verkar spännande, men jag har alltid varit fascinerad av människans psyke och plöjt igenom massor av böcker redan som liten.
Hoppas att ni får nytta av det jag skrivit

Av Anitha Östlund - 30 maj 2011 12:20

EXT. - VÄG
 KIM (19) står vid en väg och liftar. Hon är klädd i blåjeans, cowboyboots och kort svart skinnjacka. På ryggen bär hon en blå ryggsäck. Hon rör tummen fram och tillbaka medan bil på bil passerar i full fart.
KIM
(Suckande)
Faan, att det skall vara så svårt.
KIM ställer ned ryggsäcken och lutar sig över den för att gräva i den.
KIM
Nu jäklar!
KIM plockar fram ett kollegieblock och en penna, sedan placerar hon sig sittande på vägkanten. Med stora svarta bokstäver skriver hon ordet SÖDERHAMN på sidan som rivs av.
En bil dyker upp och hon skyndar sig att ställa sig upp med lappen framför sig.
KIM
Hallå! Stanna då!
KIM tittar på den blå stora skylten hon står vid. Det står STOCKHOLM på den.
Ännu en bil dyker upp, men den här gången bromsar den in och stannar. Bilen är en röd Volvo och i baksätet skymtar hon två barnstolar.
INT. - BIL
BILFÖRARE
(Leende)
Vill du ha skjuts? Hur långt skall du?
EXT. - VÄG
Kim
(Tveksamt, frågande)
Ja tack! Jag skall till Söderhamn. Vart skall du
KIM studerar mannen som är i medelåldern med begynnande flint och händer som är typiska kontorshänder.Han är klädd i svart tunn polotröja och jeans. i baksätet ligger några barnpekböcker kastade på sätet.
BILFÖRARE
Vad bra! ja jag skall vidare uppåt, men du får gärna åka med. Det är bara trevligt.
KIM
Kan jag sätta mig fram? Jag blir åksjuk annars.
BILFÖRARE
(nickar)
Du får sitta var du vill
KIM öppnar bakre bildörren och slänger in sin ryggsäck, sedan sätter hon sig fram. Benen är hårt hopknipna och händerna hårt knutna.Hon tittar med jämna mellanrum på mannens händer som han trummar på ratten med.
Tystnaden är kompakt och det enda som hörs är bilarna som passerar utanför rutan.
Inifrån bilen studerar KIM vyerna som sakta förändras från stad, yttre stadsdel, till landet.
INT. - BIL
BILFÖRARE
Bor du i Söderhamn?
KIM
Nä, jag har gjort. Har nyss flyttat till Stockholm. Mamma och pappa bor ute på landet, men det räcker om jag får skjuts till stan.
Kims händer leker med en liten trådbit på tröjan som hon nervöst börjar dra i och hon sätter ned andra handen i byxfickan.
Ur fickan drar hon upp en nyckel som är fastsatt i ett långt tunt läderband.
Leende ser hon sin pojkvän framför sig, och minns då hon fick nyckeln.
INT - återblick föregående år
Kase
Här får du min nyckel så att du kan komma när du vill. Tappa den inte.
KASE lägger remmen runt hennes hals och hon ger hans kind en smekning medan hennes ögon gnistrar av kärlek. KASE greppar tag i henne och de kysser varandra passionerat.
INT. - BIL
kim
(ler)
Kim ler för sig själv när hon tänker på honom, och leker med nyckeln som hon hänger runt halsen.
Hon märker först inte mannens trevande hand som sakta glider upp på hennes lår. Men med hårt bultande hjärta inser hon vad som håller på att ske, och drar sig längst ut på sätet mot dörren.
KIM
(Darrande, stammande röst)
Jag, jag, jag skall till min pojkvän. Han skall möta mig i Söderhamn.
KIM hoppas att han inte skall höra lögnen i hennes röst. Hon kramar nyckeln så hårt att hon känner att den skär in i handen.
Mannens hand glider av låret när hon drar sig bort och han växlar bilen för att sedan trumma på bilratten medan han hummar.
KIM kollar nästan omärkligt med handen så att inte bildörren är låst och kniper ihop låren ännu mer. Händerna vrider sig av och an och hon tittar stint ut mot landskapet som passerar. Stora täkter avlöses av små byar, för att sedan avlösas av en liten förortsstad.
KIM ser skyltar där siffrorna på antal mil kvar minskar.
BILFÖRARE
Så du vill inte ha lite skoj först då? Jag kan visa dig ett och annat som sådana där småpiltar bara läst om.
Mannen placera sin hand på KIMS knä och drar nästan sakta med den fram och tillbaka på stället. Under tiden som han gör det ler han.
KIM drar sig ännu mer mot dörren. Tittar på bältet som sitter hårt över hennes kropp, och känner svettpärlor i pannan. Hela kroppen är vänd mot dörren redo att hoppa om det behövdes. Hela kroppen är spänd som en fiolsträng och tänderna är hårt tryckta mot varandra. Hon sjunker ned i sätet och lägger händerna hopflätade i varandra över underlivet.
KIM
(Darrande röst)
Nej, jag vill bara hem, inget annat. Kan inte du ta bort din hand. Jag tycker att det är obehagligt.
BILFÖRARE
(ler obehagligt)
Man måste väl få fråga. Ellerhur?
Mannen tar bort handen och lägger den mot ratten igen. Han trummar mot rattens överkant och hummar lågt. Då och då sneglar han på bilklockan.
KIM ser den bekanta profilen av sin hemstad och rätar på sig i sätet. Hon lutar sig intresserat fram mot rutan och insuper känslan av att komma hem.
KIM
(Glatt)
Ja här bor jag. Du kan lämna mig bredvid korvkiosken där.
Lättad över att vara hemma ber hon mannen lämna henne vid en väl upplyst korvkiosk, rädd att bli utsatt för något.
BILFÖRARE
(Förvånat)
Här? Men det är ju i stan. Bodde inte du ute på landet.Jag kan skjutsa dig om du vill.
Mannen verkar inte vilja lyda Kim och hon blir rädd att han skall fortsätta. Paniken i rösten blandas med glädjen över att vara framme. Och hon sätter upp handen för att förstärka sin vilja att stanna.
KIM
Nej tack! Det blir bra här.
BILFÖRARE
(irriterat)
Okej, om det är så du vill ha det.
int - utanför bil
KIM kliver ur bilen, öppnar bakdörren och drar ut sin ryggsäck. Under tiden hon gör det studerar hon bilens innehåll. Glad av att vara hemma tar hon ett litet glädjeskutt.
KIM
(ropar)
Tack för skjutsen, det var jättesnällt.
INT - utanför korvkiosk
När mannen lämnar platsen gör hon en obscen gest mot den bortfarande bilen

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Anitha Östlunds Gästbok

Skrivpuffar

Skrivpuffar

Varje dag går jag in på sajten skrivpuff och hämtar dagens Tema sedan skriver jag ca femton minuter.

Noveller

Alla ord som trängs i hjärnan måste ut! Dessa kommer här:

Filmmanus

Här hittar du påbörjade filmmanus, tips och tricks plus lite info hur du gör en film.


Ovido - Quiz & Flashcards