Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Anitha Östlund - 8 augusti 2011 17:00

Hittade den här utmaningen på Denise Rudbergs blogg
Regler:
Varje svar måste börja med första bokstaven i ditt namn! Alla svar måste vara riktiga, hitta inte på ord! Du får inte skriva samma svar två gånger eller skriva ditt eget namn som svar! 
1. Vad heter du? Annis (smeknamn som liten)
2. Ett ord på fyra bokstäver: Akta (används ofta till Lilleman)
3. Flicknamn:  Anna (dotterns låtsaskompis)
4. Pojknamn: Anders (En saknad vän)
5. Yrke: Allt i allo i byggsvängen (mitt framtida yrke?)
6. Färg: Antikbetsad
7. Klädesplagg: A-klänning
8. Mat: And
9. Sak i badrummet: Askar
10. Plats/stad: Alunda(min gamla häst är född där)
11. En orsak att vara sen: Avbrott i tunnelbanetrafiken
12. Något man skriker: Aj!
13. Film: Andarnas hus
14. Något man dricker: Akvavit
15. Band: Aha
16. Djur: Ara(skrämmer mig)
17. Gatunamn: Ankdammsgatan (En ofta diskuterad plats här hemma)
18. Bil: Alfa Romeo (mums!)
19. Sång:  A hard days night
20. Känd person: Adam Sandler (såååååå rolig)

Okej då är det din tur.

Av Anitha Östlund - 29 juli 2011 07:20

Hur många måste gilla ens bok innan den blir populär?
Hittar förlagen mig bland alla andra utan att jag går dit?

Jag har skrivit en dikt- och novellsamling som heter PAPPERSSKÄRVOR.


Du hittar info om den här:http://www.anithaostlund.se/pappersskarvor.html

Den har aldrig legat på något förlagsbord, jag tryckte den med print on demand för egna surt fördärvade pengar eftersom jag ville ha den med på bokmässan förra året, och inte hade tid att vänta på eventuella refuseringar.
Däremot har jag skickat in en förfrågan till Camilla på pocketblogg.se och Cecilia Gustavsson på Aftonbladet om de vill recensera den.
Några skrivarkompisar har fått ett ex att blogga om, och till och med min kära mamma har fått ett ex.


Med mina noveller vill jag väcka debatt och provocera, roa och beröra in i själen.

De handlar om barn som har det trassligt på olika sätt, och om kvinnor som blir slagna i det tysta, hemma där ingen ser, men det finns även ljuspunkter i novellerna.

Boken har fått tre topprecensioner, och jag håller nu på med en romantic-crime bok som har arbetsnamnet Skam och Skuld. Du hittar info om den på min blogg, och även en trailer där jag läser ur manuset. Ett filmmanus ligger jämte boken och väntar på en modig producent, för det här kräver sin man, eller kvinna. Några av ingredienserna är aneroxi, övergrepp, mobbing och misshandel, men framförallt mord...om och om igen.

Min blogg hittar du här: http://www.novellbloggen-razaha.blogspot.com/

Här finns jag på facebook: http://www.facebook.com/profile.php?id=100000649500531

Så här skrev mångmamma i sin recension:

Det här med att recensera bloggvänners böcker, kan ju vara lite vanskligt.

Lite som om vi i bloggvärlden enbart öser beröm över varandra bara för att få fortsätta vara med och leka?

Ändå finns det en poäng i att låta andra, i ungefär samma sits, läsa och bedöma ens alster eftersom vi är flera som lever av - eller försöker leva av - vårt skrivande.
För en dryg vecka sedan fiskade jag upp Razaha´s novellsamling "Pappersskärvor" ur brevlådan.

Eller kanske Anitha Östlund, som hon egentligen heter.

Som ni kanske redan vet, är jag en bokslukare av rang - med betoning på just slukarbiten!?
Det går inte!

Det går inte att sluka den här boken.

Inte om man menar att plöja den från första till sista sidan i ett rasande tempo som jag vanligtvis gör med böcker.

Jag skulle kunna skylla på sommar, gäster, katastrofer i vårt grannland som var och en för sig, eller sammantaget skulle kunna vara fullgoda skäl till varför jag inte hade "hunnit" plöja den men sanningen är att denna novellsamling är tung!

Jag behövde göra paus och tänka efter.

Jag behövde ta omtag i vissa noveller, eftersom de är så bottenlöst samtidsskildrande tunga.

Det är viktiga och angelägna ämnen som avhandlas i denna samling av skrifter, både noveller, dikter och en del mer krönikeartade alster.

Långt ifrån allt är nattsvart, det finns hopp för mänskligheten även här.

Vi får insyn i en vardag vi helst inte vill se, om barn som försvinner, får utstå att se sina mammor bli misshandlade av sina pappor, om missbruksproblem, relationsknas och dödligt våld.
Däremellan vävs det in luftigare - men likafullt tankeväckande - partier med dikter och en hel del mer vardagliga betraktelser
Jag håller mig inte med någon skala där jag graderar böcker efter förtjänst, däremot vet jag vad jag själv uppskattar och det är texter som berör.

Det lyckas Anitha verkligen med.

Den här novellsamlingen kommer jag att återkomma till, det är ingen bok som läses en gång och sedan samlar damm i bokhyllan.
Just nu har ni dessutom chansen att vinna ett eget exemplar av Pappersskärvor här!
Har ni inte upptäckt hennes novellblogg och hennes flitiga produktion av intressanta alster än, tycker jag att ni ska masa er in till henne och börja läsa.
Problemet kommer bara vara att sluta! 





Lektören Kristina Simar sade så här:

Hej! För omväxling lägger jag in en recension på en söndag. Har skrivit ner lite recensioner på word som jag ska hinna lägga in nu innan jul. Idag kommer min recension av en underbar och stark novellsamling som Anitha Östlund har gett genom PaperTalk. Den har många starka noveller och är mycket läsvärd.


Handling: Denna bok är en novellsamling som handlar om kärlek, sorg, en del tankeväckande ord och en och annan kort dikt. Alla novellerna har mycket starka budskap.
Många handlar om utsatta barn, inte besvarad kärlek och en om en liten flicka som försvinner spårlöst. En annan är en obehaglig novell om en otrogen make, där berättelsen slutar riktigt illa. Vissa noveller handlar också om barnlöshet. En intressant novell är den om Emma som så gärna bli vill författare och den känslan som blivande författare känner igen: refusering, refusering! En novell som också är väldigt känslosam är den som handlar om flickan Elina som blir inlåst i en källare.
En annan novell som också är väldigt tragisk är den om flickan Ella som har en låtsaskompis som hon kallar Anna Pleskja. Hur ligger det till med den låtsaskompisen som är så närvarande för Ella och hur kan Anna få Ella att göra den fruktansvärda handling som hon gör?
Detta är bara en bråkdel av alla underbara noveller som Anitha Östlund har sammanställt i denna novellsamling. 

Innehållet i denna novellsamling berörde mig mycket. Alla noveller och dikter var väldigt läsvärda och hade starka budskap. Novellerna var även mycket bra beskrivna och händelserna bra gestaltade, de var också skrivna med mycket känslor. Jag hade svårt att lägga ifrån mig boken och sträckläste till klockan tre på natten. Alla noveller höll mycket bra standard och det tog ett tag för mig att bearbeta dem innan jag kunde skriva ner min recension. Vissa av novellerna hade jag gärna läst en fortsättning på. Jag kommer att följa Anitha Östlunds skrivande och vill gärna läsa och recensera fler böcker av henne.


Betyg 5/5 Kristina Simar www.kristinasimarlektor.se
 

Av Anitha Östlund - 27 juli 2011 07:57

Min dag började superbt med en kanonrecension av min bok PAPPERSSKÄRVOR. Det känns ända ned i magen må du tro. Mångmamma gillade den starkt.



Du hittar den här

Vill du läsa om den går du in här




Av Anitha Östlund - 26 juli 2011 19:24

Igår tog Peter ledigt från jobbet, och då blir jag per automatik ofrivilligt ledig från skrivandet.
Vi började morgonen med en sen frukost, och efter en snabb skrivpuff från min sida åkte vi på en massa ärenden.

Eftersom tiden runnit iväg till tolv var det dags för lunch, och det åt vi i Enskede på en liten pizzeria som även lagar husmanskost...underbart god sådan. Barnen tjoffade i sig en varsin pizza.

Efter det åkte vi till en ny massagesalong som finns på skulptörsvägen 26, nära globen. Oj, oj, oj om jag bara anat vilken njutning som väntade, då hade jag gjort det där för länge sedan.

Den thailändska kvinnan som jag fick var den starkaste av dem alla, och i hennes kraftiga nypor befann jag mig bland molnen i cirka en timme. Hon knådade, tryckte och drog i samtliga muskler, och det gjorde helvetiskt ont! En värk som försvann i samma ögonblick hon släppte greppet, och gav mig rysningar av njutning.
Underligt nog gillar jag att det gör ont, det är som om ont fördrivs med ont om du förstår vad jag menar.
250 spänn fattigare lämnade vi stället som nya människor.

För nuvarande innehar jag tre stycken presentkort på Twilfit som jag fått vid jular och födelsedagar, och igår var det meningen att de skulle reduceras. Men...inte en enda sak tilltalade mig. Tråkiga bh:n och urfula trosor finns det inte plats för i min garderob. No, no...det skall vara vitt, och fyllt av snygga spetsar. De där tolvhundra kronorna spar jag tills senare.
Efter en timmes letande på h&m, Kapp-ahl och de andra ställena ledsnade jag och sade åt Peter och ungarna att det var dags att fortsätta. Peter ville leta vidare, men...nej...

Nästa sak som införskaffades var en andra extern hårddisk till alla fotografier och texter.
Förvisso har vi en, men om den kajkar är jag rökt...och alla minnen av barnens födelser och valpar som kommit borta. Det får bara inte hända!
Nu har jag eliminerat det till noll hoppas jag.

Min Pc och jag brottas varje dag, och tyvärr verkar det som om jag får ge upp matchen. Den har från dag ett krånglat, och vi kommer inte alls överens.

När vi tittar på klockan inser både Peter och jag att det är mer än hometime. Klockan är halv åtta!

Kvällen tillbringar vi med att titta på filmen FIREFLIES IN THE GARDEN
Åsikt? Jodå. Den var hyfsad, men hoppig som attan med driljoner återblickar som gjorde oss som tittade väldigt konfunderade. Ärligt talat somnade jag efter halva. Sådant där flippande och floppande gör mig bara trött i skallen. Nu vet jag hur man inteskall göra en film.
Michael som är huvudpersonen har en mycket sträng pappa som aldrig viker från den sidan, oavsett frun dör och han blir invalid ett tag. I ständiga återblickar får vi se hur illa Michael blivit behandlad, och hur deras lilla familj utökas med mammans syster som bara är några år äldre. En liten flicka som först ignoreras, sedan sakta blir Michaels förtrogna.
Slutet missade jag som sagt, jag vaknade, tittade lite, somnade o.s.v
Peter tyckte inte om filmen kan tilläggas. Han tyckte som mig.
Skådespelarna gjorde bra insatser däremot, okända och kända.

Idag har vi haft snickarna här som lagt två rader med lecablock. Jippi, äntligen börjar jag skönja en början på ett renare liv.
Eftersom vi bor så avlägset, och de inte hade bil bjöd jag och barnen på käk.
Männen kom från Brasilien och Chile och pratar bara dålig engelska, men vi använde teckenspråk och gester.

Det är kväll, och om ten liten stund skall samtliga barn banne mig i säng. Razmus har varit trött och grinig hela dagen, Zabine har surat, och lilla Hampuz är bara glad. De var uppe tills tio igår, och det får jag surt efter idag. Razmus jävlas med allt och alla. Petar, puttar, drar och skriker. Puh!
Den där timmen med kvinnan på ryggen var som att få en bit av himmelriket. Rita tog hand om barnen, och jag fick ro.

Sedan skall jag äntligen skriva igen, iallafall tills det är sängdags.
Dagens ständiga bestyr med att diska, städa och jaga barn börjar falla på plats.
Jag är absolut inte arbetslös, bara utan arbete med fast inkomst.

Av Anitha Östlund - 21 juli 2011 10:49

När jag vaknar öser regnet ned, och jag ler. Äntligen får blommor och träd en ordentlig dos med vatten. De börjar anta en brungrön ton, och bladen har här och var veckat ihop sig och dött.

Snickarna gjöt betongformar framför och bakom huset igår som skall hållas våta, så det här vädret är perfekt. Annars hade jag fått spruta vatten på dem hela dagen med jämna mellanrum.

Jag älskar ljudet av regn som möter taket. Det är vilsamt och renande på något sätt. Lite mediativt.

Barnen sover länge och jag passar på att skriva skrivpuffar och dagboksinlägg.
Inatt skrev jag tills klockan två.

Zabine är den som kommer upp sist...tröttmössan min.
    Ikväll åker vi till Hälsingland för att begrava min systers pojkvän, och naturligtvis träffa familjen. Tyvärr blir det bara en snabbis den här gången. Vi måste hem och fortsätta med huset. Jag skall fortsätta med gästhuset, och grävningen bakom för att lägga i platonskiva och försöka rädda det som räddas kan. Tänk att vatten har förmågan att förstöra så mycket. Titta bara på alla katastrofer som varit på sistone.

Nej, nu är det full fart som gäller. Väskor skall packas, kläder provas och disk diskas.
Ha en underbar dag
Kram

Av Anitha Östlund - 20 juli 2011 20:26

Klockan fyra imorse väcktes jag av Zilla som ville ut. Hon var lite krasslig i magen stackarn.
När jag kom in igen lade jag mig på soffan. Det blir varmt med barn bredvid sig i sängen oavsett storlek.

Igår badade barnen i baljor på verandan. 

Efter ett tag spårade de ur och vattnet flög både in i huset och över varandra. 
Då tog jag upp dem, och placerade mina små gryn i köket vid mig.
Det är inte lätt att skriva med tre ungar runt sig, men det går.


Det är mycket "Titta här mamma!" och "Razmus retas, mamma..."
Men barnen ritade fina teckningar, och jag skrev på manuset.

Utanför huset jobbas det på för fullt.
Bakom ser det ut så här:

Där skall så småningom byggas upp ett nytt vardagsrum som blir inglasat till stor del.
Framför huset läggs grunden för vår nya farstukvist, som då blir dubbelt så stor som den gamla.


Fotografiet är taget uppifrån vår ytterdörr, och ned.

 Oftast sitter jag i soffan och skriver. Lilla Zabine älskar att fotografera, och igår tog hon det här kortet på mig när jag skrev. Efter ett tag börjar det sticka i fötterna, och jag blir tvungen att ändra ställning.

Av Anitha Östlund - 19 juli 2011 12:31

När huvudkaraktären drabbar samman med antagonisten åker han/hon huvudstupa ned i Special World, och det är karaktärens sätt att ta itu med problemet som skjutsar henne ned dit.
Antagonisten behöver inte alls låta elak, vara otrevlig, och göra elaka saker. Han/hon kan lika gärna vara huvudkaraktärens översnälla fru/man eller en granne.
Special World kan innebära att karaktären hamnar i neuroser, drömmar, ett annat hus, till och med ett annat land.
Nu tvingas den dolda sidan(det vill säga det som legat dolt för huvudkaraktären) fram av antagonisten. Det kallas ibland för uppdagande 1

Låt mig ge ett exempel:
En kvinna har länge blivit slagen av sin käre make, och inte sagt ifrån trots att väninnorna gång på gång tjatar på henne.
Men en dag när mannen pucklar på sin fru får hon nog, och slår ihjäl fanskapet med flykt från hemmet till följd.
I samma ögonblick som kvinnan slår tillbaka har hon tagit steget till Special World, och detta är något som måste tydliggöras ordentligt för publiken. Helst genom bilder.
Huvudkaraktären har nu hamnat i ett problem, och då kommer den så kallade SKUGGAN fram.
Skuggan är en sida som alla människor bär på, men karaktären inte velat släppa på förut. En sorts undermedveten tanke och vilja som briserar när han/hon ramlar in i Special World och blir tvungen att inse situationen och försöka lösa den.
Skuggan är den omedvetna delen av vårt ego(personlighet), den mörka delen . Skuggan står för alla de egenskaper vi inte vill ha.
Jung påminner oss ständigt i sina böcker om att vi måste bli medvetna om vår skugga. Då upphör även projektionen, och vi tar kontroll över skuggan.
I våra drömmar kan den visa sig som ett monster, trollkarl eller till och med en häxa.
För att förstå begreppet lite bättre kan vi ta elektrakomplexet som ett exempel. Det är enligt Jung kvinnors motsvarighet till Oidipuskomlpexet.
I slutet av den falliska fasen(3-6 år) riktar småkillar erotiskt laddade känslor mot sin mamma, och flickorna riktar sina känslor mot pappan. Föräldern av samma kön utgör ett hot, men barnets rival är mycket starkare och större och de egna hatkänslorna kan leda till en rädsla för mamman/pappan.
Rädsla leder till att barnet ger upp kampen och istället identifierar sig med föräldern av samma kön.
Om inte den lilla flickan uppnår själslig självständighet så aktiveras det så kallade elektrakomplexet som ofta orsakar neurotiska störningar.
Så här står det i Wikipedia:
”Elektrakomplex sägs vara den kvinnliga motsvarigheten tilloidipuskomplex, med en far–dotter-relation i stället för mor–son-relation. Komplexet har förknippats med penisavund, men det är inte oomstritt.
Uttrycket myntades av Carl Gustav Jung, baserat på teorier av dennes lärare Sigmund Freud, och knyter an till den grekiska myten om Elektra.
Flickan utvecklar ett affektivt beroende till pappan och samtidigt ett våldsamt motstånd till mamman."
Nu måste du även visa om det är en ny kontext eller inte. 
Eftersom hon flyr så kommer kvinnan att tillbringa tiden på annan ort. Den måste specificeras noga, och de nya människorna skall ges karaktär och förhållningssätt till huvudkaraktären.
Här kommer några frågor du kan använda:
Hur ser landet ut?
Vilka nya karaktärer finns där?
Deras relation?
Hur drabbas huvudkaraktären av situationen?

Special World är antagonistens område, och huvudkaraktären kan INTE återvända till den vanliga världen(ordinary world) Steget är taget, och vad än huvudkaraktären har gjort så har det skickat henne/honom ett steg närmare lösning av sitt omedvetna problem.
Huvudkaraktären har alls ingen önskan att utvecklas här, och står ofta envist stampande till porten som leder tillbaka till ordinary world.
Hon/han ser inga problem i sitt liv, och vill bara att allt skall sluta.

Antagonisten tvingar sakta men säkert huvudkaraktären att ändra på det hon förut inte sett hos sig själv.
I Special world är huvudkaraktären vilse, och letar sig då till ett samlingsställe (en kiosk där alla samlas, en pub, den enda lilla sjön där det finns färskt vatten. Kort sagt ett ställe där han/hon hittar andra människor som eventuellt kan guida henne/honom vidare i den nya världen.
Manuset handlar i det här läget om att stänga dörrar, och göra den fortsatta resan flera gånger svårare. Det går i sicksack från huvudkaraktär till antagonist, om och om igen medan olika metoder successivt gås igenom av dem båda.
Huvudkaraktären har en ide´om hur det skall gå till
Antagonisten slår ifrån, och de driver fram saker hos varandra som de inte är medvetna om att de bär.
Nu är det dags att agera för huvudkaraktären, och hon måste analysera situationen för att:
1.     Hantera situationen som uppdagats
2.     Kolla upp den, och klura ut hur den skall kunna lösas
3.     Noga värdera den och göra upp en plan hur den skall lösas
4.     Iscensätta det hela
Naturligtvis måste detta synas tydligt på filmen så att publiken hänger med i svängarna.
När huvudkaraktären insett läget måste han/hon:
1 Hantera det han/hon lärt sig
2 Noga kolla igenom vad det innebär för hans/hennes del, och göra upp en motplan…
3 Göra det hon tror är bäst, och hoppas hitta en lösning på problemet
Duellen fortsätter hela filmen igenom, och under tiden lär publiken känna karaktärerna ordentligt.
Antagonisten gör en plan och iscensätter den
Huvudkaraktären håller inte med och gör ännu en plan, kanske finslipar den och inser att den inte håller.
Antagonistens plan brakar ihop, och huvudkaraktären flyttar tre steg upp på stegen, och begraver sig tillfälligt ute på ängen som under åren växt och blivit STOR.

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2011
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Anitha Östlunds Gästbok

Skrivpuffar

Skrivpuffar

Varje dag går jag in på sajten skrivpuff och hämtar dagens Tema sedan skriver jag ca femton minuter.

Noveller

Alla ord som trängs i hjärnan måste ut! Dessa kommer här:

Filmmanus

Här hittar du påbörjade filmmanus, tips och tricks plus lite info hur du gör en film.


Ovido - Quiz & Flashcards